Skottland

Skottland
Scotland *(engelska och lågskotska)*
Alba *(skotsk gaeliska)*
Skottland; Scotland (engelska och lågskotska); Alba (skotsk gaeliska)
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Nemo me impune lacessit; (lat: Ingen provocerar mig ostraffat)
	Nationalsång: Flower of Scotland;
	läge
Huvudstad	Edinburgh
Största stad	Glasgow
Officiellt språk	engelska, skotsk gaeliska, lågskotska
Statsskick	riksdel i en konstitutionell monarki
Självständighet	Kenneth I av Skottland 843; till Treaty of Union 1707
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2002 års beräkning
Valuta	Brittiskt pund (GBP)
Tidszon	UTC
	Topografi
Nationaldag	Aposteln Andreas helgondag (Andersmässa): 30 november
Toppdomän	.scot
Landsnummer	44

Skottland (skotsk gaeliska: Alba; engelska och lågskotska: Scotland) är en självstyrande riksdel (constituent country) inom Storbritannien. Skottland upptar den norra tredjedelen av ön Storbritannien och delar gräns med England i söder medan det avgränsas av Nordsjön i öster, Atlanten i norr och väster samt Nordkanalen och Irländska sjön i sydväst. Förutom fastlandet omfattas Skottland av över 790 öar^[3], inklusive Orkneyöarna, Shetlandsöarna och Hebriderna.

Edinburgh, riksdelens huvudstad och näst största stad, är ett av Europas största finansiella centrum.^[4] Edinburgh var navet i den skotska upplysningen under 1700-talet, och omvandlade Skottland till ett av de kommersiella, intellektuella och industriella kraftcentrumen i Europa. Glasgow, Skottlands största stad, var en gång en av världens ledande industristäder och ligger nu i centrum av Glasgows storstadsregion. Skottlands territorialvatten^[5] som består av ett stort område i Nordatlanten och Nordsjön, innehåller några av de största oljereserverna i Europa. Detta har gett Aberdeen, den tredje största staden i Skottland, titeln Europas oljehuvudstad.

Kungariket Skottland var till 1707 en självständig suverän stat, trots att det hade varit i en personalunion med kungarikena England och Irland sedan Jakob VI av Skottland efterträdde de engelska och irländska tronerna år 1603. Den 1 maj 1707 trädde Skottland in i en realunion med England för att skapa det förenade Kungariket Storbritannien.^[6]^[7] Denna union var ett resultat av unionsavtalet 1706 och som antogs genom Unionsakterna och godkändes av parlamenten i båda länderna, trots omfattande protester över hela Skottland.^[8]^[9] Skottlands rättssystem fortsätter att vara åtskilt från England, Wales och Nordirland och Skottland konstituerar fortfarande en särskild jurisdiktion i folkrätt och privaträtt.^[10]

Den fortsatta existensen av juridiska, utbildningsmässiga och religiösa institutioner skiljer sig från dem i resten av Storbritannien och har alla bidragit till den fortsatta skotska kulturen och sin nationella identitet sedan unionen.^[11] Trots att Skottland inte längre är en separat suverän stat, diskuteras fortfarande frågor kring decentralisering och självständighet. Efter skapandet av det decentraliserade skotska parlamentet 1999, valdes den första pro-självständiga skotska regeringen 2007 när Scottish National Party bildade en minoritetsregering.

^ ”"Swinney wins nomination to be Scotland's first minister"” (på engelska). 07 maj 2024. https://www.bbc.co.uk/news/articles/c0de2ke9vjdo.
^ ”Scotland's Population at its Highest Ever” (på engelska). National Records of Scotland. 30 april 2014. http://www.nrscotland.gov.uk/news/2014/scotlands-population-at-its-highest-ever.
^ ”Scottish Executive Resources” (på engelska) (Portable Document Format). Scotland in Short. Scottish Executive. 17 februari 2007. Arkiverad från originalet den 4 september 2012. https://www.webcitation.org/6AQXa1QZu?url=http://www.scotland.gov.uk/Resource/Doc/923/0010669.pdf. Läst 14 september 2006.
^ ”Global Financial Centres Index” (på engelska). City of London. 1 september 2008. http://issuu.com/pillarofhercules/docs/gfci/11?mode=a_p. Läst 30 juni 2010.
^ (på engelska) The Scottish Adjacent Waters Boundaries Order. London: The Stationery Office Limited. 1999. ISBN 011059052X. http://www.opsi.gov.uk/si/si1999/19991126.htm. Läst 20 september 2007
^ Keay, J. (1994) (på engelska). Collins Encyclopaedia of Scotland. London: HarperCollins
^ Mackie, J.D. (1969) (på engelska). A History of Scotland. London: Penguin
^ Devine, T.M (1999) (på engelska). The Scottish Nation 1700–2000. Penguin Books. sid. 9. ISBN 0140230041. ”From that point on anti-union demonstrations were common in the capital. In November rioting spread to the south west, that stronghold of strict Calvinism and covenanting tradition. The Glasgow mob rose against union sympathisers in disturbances which lasted intermittently for over a month”
^ ”Act of Union 1707 Mob unrest and disorder” (på engelska). London: House of Lords. 2007. Arkiverad från originalet den 1 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080101193416/http://www.parliament.uk/actofunion/06_03_mob.html. Läst 23 december 2007.
^ Collier, J.G. (2001) (på engelska) (Portable Document Format). Conflict of Laws (3:e upplagan). Cambridge University Press. http://assets.cambridge.org/052178/2600/sample/0521782600ws.pdf. ”Vid tillämpning av de engelska privaträttslagarna är varje land i världen som inte en del av England och Wales ett främmande land med dess främmande lagar. Detta innebär inte bara att helt främmande självständiga länder som till exempel Frankrike eller Ryssland... är utländska länder men också brittiska kolonier såsom Falklandsöarna. Dessutom är övriga delar av Storbritannien—Skottland och Nordirland—främmande länder i förevarande mål, liksom de övriga de brittiska öarna, Isle of Man, Jersey och Guernsey.”
^ Devine, T.M (1999) (på engelska). The Scottish Nation 1700–2000. sid. 288–289. ISBN 0-14-023004-1. ”created a new and powerful local state run by the Scottish bourgeoisie and reflecting their political and religious values. It was this local state, rather than a distant and usually indifferent Westminster authority, that in effect routinely governed Scotland”

[1] ”"Swinney wins nomination to be Scotland's first minister"” (på engelska). 07 maj 2024. https://www.bbc.co.uk/news/articles/c0de2ke9vjdo.

[2] ”Scotland's Population at its Highest Ever” (på engelska). National Records of Scotland. 30 april 2014. http://www.nrscotland.gov.uk/news/2014/scotlands-population-at-its-highest-ever.

[3] ”Scottish Executive Resources” (på engelska) (Portable Document Format). Scotland in Short. Scottish Executive. 17 februari 2007. Arkiverad från originalet den 4 september 2012. https://www.webcitation.org/6AQXa1QZu?url=http://www.scotland.gov.uk/Resource/Doc/923/0010669.pdf. Läst 14 september 2006.

[4] ”Global Financial Centres Index” (på engelska). City of London. 1 september 2008. http://issuu.com/pillarofhercules/docs/gfci/11?mode=a_p. Läst 30 juni 2010.

[5] (på engelska) The Scottish Adjacent Waters Boundaries Order. London: The Stationery Office Limited. 1999. ISBN 011059052X. http://www.opsi.gov.uk/si/si1999/19991126.htm. Läst 20 september 2007

[6] Keay, J. (1994) (på engelska). Collins Encyclopaedia of Scotland. London: HarperCollins

[7] Mackie, J.D. (1969) (på engelska). A History of Scotland. London: Penguin

[8] Devine, T.M (1999) (på engelska). The Scottish Nation 1700–2000. Penguin Books. sid. 9. ISBN 0140230041. ”From that point on anti-union demonstrations were common in the capital. In November rioting spread to the south west, that stronghold of strict Calvinism and covenanting tradition. The Glasgow mob rose against union sympathisers in disturbances which lasted intermittently for over a month”

[9] ”Act of Union 1707 Mob unrest and disorder” (på engelska). London: House of Lords. 2007. Arkiverad från originalet den 1 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080101193416/http://www.parliament.uk/actofunion/06_03_mob.html. Läst 23 december 2007.

[10] Collier, J.G. (2001) (på engelska) (Portable Document Format). Conflict of Laws (3:e upplagan). Cambridge University Press. http://assets.cambridge.org/052178/2600/sample/0521782600ws.pdf. ”Vid tillämpning av de engelska privaträttslagarna är varje land i världen som inte en del av England och Wales ett främmande land med dess främmande lagar. Detta innebär inte bara att helt främmande självständiga länder som till exempel Frankrike eller Ryssland... är utländska länder men också brittiska kolonier såsom Falklandsöarna. Dessutom är övriga delar av Storbritannien—Skottland och Nordirland—främmande länder i förevarande mål, liksom de övriga de brittiska öarna, Isle of Man, Jersey och Guernsey.”

[11] Devine, T.M (1999) (på engelska). The Scottish Nation 1700–2000. sid. 288–289. ISBN 0-14-023004-1. ”created a new and powerful local state run by the Scottish bourgeoisie and reflecting their political and religious values. It was this local state, rather than a distant and usually indifferent Westminster authority, that in effect routinely governed Scotland”

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]